Ilska

Ilska kan uppstå när något känns orätt, när du blir hindrad eller frustrerad, eller när någon går över en gräns.

Den kan göra det svårt att fortsätta blunda. Det betyder inte att den alltid har ett genomtänkt förslag på vad du ska göra sedan.

Är du arg för att någon frågade, eller för att du sa ja igen?

Någon ber om en tjänst. Du säger ja. Sedan tillbringar du kvällen med att vara rasande över att personen frågade.

Kanske var frågan hänsynslös. Kanske kände du att du inte kunde säga nej. Båda sakerna kan behöva uppmärksamhet. Lägger du allt ansvar på den andra förblir ditt eget svar outforskat. Lägger du allt på dig själv försvinner det den andra faktiskt gjorde.

Du kan ta ilskan på allvar utan att låta den starkaste reaktionen bestämma vad som är klokast. Vad behöver sägas? Handlar det om något som upprepas? En särskild kommentar? En gräns du ännu inte har satt ord på?

Jag känner mer än jag visar ger ilskan plats som information utan att låta den ta befälet. Personlig utveckling kräver inte att du blir oändligt tillmötesgående.

Förbittring kan hålla ilskan kvar vid något som fortfarande kostar och aldrig har blivit utrett. Gränser hjälper dig göra ett allmänt ”Nu räcker det” begripligt för någon annan. Att förstå känslor handlar också om vad som kan behövas efter att du har märkt dem.

Ilska är en känsla som studeras inom psykologin, inte en diagnos. Nobas Functions of Emotions beskriver hur känslor påverkar vad vi uppmärksammar och gör. Det ger bakgrund till att lyssna på ilskan utan att behandla den som en färdig handlingsplan.

Tillbaka till ordlistan.