Antagande

Ett antagande är något du utgår från är sant utan att helt ha undersökt om det stämmer i just den här situationen. Det behöver inte vara ett misstag. Du kontrollerar inte att golvet finns varje gång du reser dig. Men en gissning om en annan människa kan också bli en regel för vad du får fråga om.

Du bestämde att de inte ville höra det
Fick de säga sitt?

Du tror att en fråga skulle irritera kollegan. Så du lägger en timme på att försöka lista ut vad personen behöver.

Kanske har du goda skäl att vara försiktig. Tidigare erfarenheter räknas. Men kanske hade kollegan föredragit ett samtal på två minuter framför att du gissade.

Frågan är inte om du ska lita på dig själv i största allmänhet. Den är mer konkret: vad bygger just den här förväntningen på?

Det du redan vet kan tala för att fråga. Det kan också tala för att behålla en gräns och söka information på ett annat sätt. Att undersöka ett antagande innebär inte att du måste utsätta dig för något för att bevisa att du är öppen.

Skillnaden mellan det du har sett och det du har lagt till blir tydligare i tolkning och slutsatsdragning. Noba ger en bred introduktion till bedömningar och beslutsfattande. Den kan vara värd att läsa när ett ”det är ju självklart” har hunnit före frågan.

Till ordlistan