Kroppsmedvetenhet är ett brett begrepp för att lägga märke till kroppen: hur den känns, var den befinner sig och hur den rör sig. Här använder vi ordet så, precis som i I AWAKEs ordlista. Det är ingen diagnos eller en enda avgränsad förmåga.
Du kan märka att du står med tyngden på ena foten. Att tröjan skaver. Att du är hungrig. Eller att du håller andan medan du väntar på ett svar.
Alla de erfarenheterna ryms i vardagsordet. De behöver inte ha samma förklaring.
Interoception handlar om signaler från kroppens inre. Kroppens position och rörelser brukar diskuteras under begreppet proprioception. Beröring hör också till hur vi uppfattar kroppen. Karolinska Institutets forskning om kroppsvarseblivning beskriver hur flera slags sinnesinformation samverkar.
Det är därför ”jag har bra kroppsmedvetenhet” behöver lite mer sammanhang. Menar du att du märker när du är hungrig? Att du känner hur en rörelse utförs? Eller att du brukar upptäcka spänning medan ett samtal fortfarande pågår?
Tänk dig att någon frågar hur det känns i kroppen och du inte hittar något särskilt att säga.
”Jag vet inte riktigt” är ett fullständigt rimligt svar. Du behöver inte göra upplevelsen mer dramatisk för att den ska räknas.
Och om du märker mycket återstår ändå frågan om hur du förstår det. I forskning om kroppslig medvetenhet skiljer man mellan flera dimensioner, exempelvis att märka förnimmelser och hur man förhåller sig till dem. Ett självskattningsformulär är inte ett facit över kroppens signaler.
Det är den skillnaden som Kan kroppen ha fel? tar vidare. För forskningsbakgrunden, läs hur interoception undersöks.
