Metakognition är att kunna uppmärksamma, bedöma och påverka sitt eget tänkande. Begreppet hör hemma i psykologisk forskning och gäller bland annat vad du vet, vad du antar, hur säker du känner dig och vilken strategi du använder.
Det är när du kan fråga ”Hur kom jag fram till det?” i stället för att bara försvara slutsatsen.
Du är säker på att en kollega är irriterad. Vad gjorde dig säker? Orden? Ett mönster du har sett? Tonfallet du själv hörde när du läste meddelandet?
Frågan gör inte automatiskt din läsning fel. Den gör resonemanget möjligt att granska.
I The Hidden Hero’s Journey™ berörs detta inom området Sky, där perception och tolkning står i centrum. Du undersöker hur en bild av situationen uppstod, inte bara om du tycker om den. Det är I AWAKEs eget ramverk, inte namnet på en vetenskaplig metod.
Metakognition behöver inte bli ständig övervakning av varje tanke. Ibland är den användbara slutsatsen att du behöver svar på en fråga, inte en timmes analys till.
En slutsats går utöver det du direkt har observerat. Tolkning handlar om betydelsen du tillskriver det du märker. Övertänkande hjälper dig att se när granskningen har slutat ge något nytt.
Fleming och Lau skiljer i How to measure metacognition, 2014 mellan graden av säkerhet och hur väl säkerheten följer korrekta respektive felaktiga bedömningar. Att känna sig mycket säker är alltså inte samma sak som att kunna bedöma när man har rätt. Nobas Judgment and Decision Making ger en bredare introduktion till bedömningar och beslut.
