Interoception är hur nervsystemet registrerar, tolkar och samordnar signaler från kroppens inre. Hunger, andning och hjärtslag är några exempel. Begreppet hör hemma i forskning om samspelet mellan kropp och hjärna. Det omfattar också sådant som sker utan att du medvetet lägger märke till det. Khalsa och kollegor, 2018.
Ordet används även på svenska, bland annat i Karolinska Institutets Svensk MeSH. Det handlar alltså om signaler inifrån kroppen, även när du inte medvetet lägger märke till dem.
Du sitter på tåget på väg till någon du längtat efter att träffa. Det pirrar i magen.
Är du glad? Nervös? Hungrig? Är det själva mötet du reagerar på eller något du föreställer dig ska hända?
Det är ett vardagsexempel, ingen tolkningsnyckel. Samma beskrivning av en förnimmelse kan lämna flera frågor öppna.
Du behöver alltså inte välja mellan att avfärda upplevelsen och att tro på den första förklaringen. Du kan märka pirret och fortfarande undra vad det hänger ihop med.
Kroppsmedvetenhet är ett bredare ord. Det kan också handla om hur du sitter, rör dig eller känner kontakten med stolen. Interoception riktar frågan mot kroppens inre tillstånd.
Vill du veta hur forskare undersöker detta? Läs vad olika mått på interoception faktiskt mäter. Den mer vardagliga frågan finns i Kan kroppen ha fel?.
Fler begrepp finns i ordlistan.
